Till Riksantikvarieämbetets hemsidaDet medeltida Sverige

 

Det medeltida Sverige

Det medeltida Sverige

Det medeltida Sverige är ett historiskt forskningsprojekt som kartlägger den medeltida bebyggelsen i Sverige. Projektet syftar till att svara på frågor om bland annat vilka byar och gårdar som fanns i det medeltida Sverige, hur fördelningen på olika ägargrupper såg ut, hur stora byarna var och hur stor den odlade jordens areal var. Projektets resultat publiceras i en serie häften där materialpresentationen kompletteras med inledningar, kyrkobeskrivningar, kartor, tabeller och register. För varje område publiceras översiktskartor som redovisar den administrativa och judiciella indelningen liksom den kyrkliga indelningen.

Hitintills har 14 häften publicerats: åtta för Uppland, tre för Småland och ett för vardera Öland, Gästrikland och Södermanland. Senast utkommet är Det medeltida Sverige 2:2, Södermanland, Hölebo och Rönö härader, av Kaj Janzon. Här finns exempelvis uppgifter om fastigheternas ägare, ägarbyten och ränteavkastning (skatter & arrende), liksom översikter över fornlämningar och kyrkliga förhållanden i regionen. I denna databas ingår det som skulle kunna kallas för basfakta om den medeltida bebyggelsen. För en mer översiktlig bild av undersökningsområdenas medeltida historia hänvisas till de tryckta häftena.

I denna databas kan du bl a finna uppgifter om:

  • Vilka byar fanns under medeltiden i Sverige?
  • Hur stora var dåtidens byar?
  • Vilka ägde byarna, gårdarna, jorden?
  • Hur byggde kyrka och världsliga stormän upp sina gods?
  • Vilka avgifter erlade bonden till jordägaren?

Du kan söka på:

Socken-, by-, eller gårdsnamn i de inlagda undesökningsområdena. I fritextfältet kan du dessutom söka andra orter som nämns i de medeltida breven. Sök t ex på Eskilstuna och se vad du kan få fram. Söker du kända personer, försök t ex med Bo Jonsson (Grip). Du kan också söka på sakord, t ex "arvskifte".

Svaret får du först som en länklista över den ort eller de orter där din sökning har gett en träff. Klicka på något av by/gårdsnamnen i svarslistan så får du alla inmatade uppgifter om byn i fråga på en komplett svarssida. Den är indelad i tre huvudavdelningar som ger följande information:

I svarsrutan Bebyggelse anges i vilket härad och socken byn/gården låg. Bynamnet återges med den stavning den har i nutida kartmaterial. Om namnet föregås av en asterisk innebär det att orten inte kan återfinnas på moderna (efter ca 1850) kartor. Ortnamnets stavning anges då enligt äldsta kända originalbelägg.

Kartkoden anger det blad i moderna ekonomiska kartan på vilket ortnamnet kan återfinnas.

I fritextfältet redovisas i kronologisk ordning uppgifter från medeltida dokument som gäller den aktuella enheten. Brevreferaten är i regel kortfattade och har som huvudsyfte att redogöra för ägoförhållanden. För varje notis anges en källförkortning (se särskild företeckning) i parentes. Frågetecken före källförkortningen betyder att det inte är helt säkert att det är denna ort källan avser. Gällande de sifferkombinationer med kolon, t ex 0:5 som kan förekomma i referaten, se förklaring längst nere på denna sida.

I svarsrutan Ortnamnets stavning i medeltida källor anges det tidigaste kända namnbelägget för varje enhet. Om detta endast är bevarat i senare avskrift, fortsätter beläggsserien till äldsta kända belägg som finns i bevarad originalkälla. Vid senare betydande förändringar av namnformen ges äldsta belägg för detta, liksom då namnformerna eller annat i formuleringen är av intresse. Normalt förekommer 1-3 namnbelägg, i vissa fall då det t ex gäller av ortnamnsforskningen uppmärksammade och omdiskuterade namn kan betydligt fler belägg anges. Frågetecken i parentes efter ortnamnet markerar osäker läsning (oftast pga nernött eller skadad källa).

Svarsrutan Antal bebyggelseenheter enligt kronans jordeböcker bygger på en genomgång av kronans jordeböcker under den tidsperiod som anges för varje enhet. I undantagsfall kan uppgifter utanför denna tidsram anges, t ex när det gäller stavningsbelägg (se ovan). I redovisningen innefattas också uppgifter från frälse- och rutsstjänstlängderna. Jordnatur anger den kamerala förkortningen, tex 1 sk, vilket utläses "ett skattehemman". För använda förkortningar se särskild lista (flik ovan). För varje enhet anges i förekommande fall ett jordmått (se förklaring längs ner på denna sida). För frälsehemman anges dessutom under kommentar namnet på den frälseman som uppbar arrendet ("avrad", "ränta") för den aktuella enheten. Denna är oftast identisk med ägaren men ibland dennes förmyndare, el dyl.

Enheternas storlek (egentligen kamerala värdering), deras "Jordmått" redovisas uttryckt i:

markland: öresland: örtugland: penningland.

1 markland

8 öresland

24 örtugland

192 penningland

1 öresland

3 örtugland

24 penningland

1 örtugland

8 penningland

En gård med jordetalet tre öresland och fyra penningland redovisas 0:3:0:4. I de fall penningland eller örtugland och penningland saknas, markeras de inte: ex tre öresland = 0:3; med undantag för exakt ett markland som anges = 1:0.

Om det i samma by finns flera enheter av samma jordnatur, anges jordetalet för varje gård, ex "2 sk, 0:4 + 0:4".

Årtal mitt i redovisningen för en enhet eller en sammanhängande grupp enheter anger att en förändring inträffat detta år och direkt efter årtalet anges då de från detta år gällande uppgifterna.

Den medeltida penningräkningen följer samma princip, när det gäller pengar anges detta därför med den omedelbart efterföljande förkortningen "pn"; exempel: 0:5:1 pn utläses: "fem öre och en örtug penningar", medan 0:5:1 utläses "fem öresland och ett örtugland jord".

I databasen har följande undersökningsområden inlagts hittills:

Landskap

Härad el. motsvarande

Inlagt

Hela landskapet

2006-12-06

Sollentuna härad

2006-12-06

Aspeland

2006-12-06

Sevede härad inklusive Vimmerby stad

2006-12-06

Tuna härad (4 socknar)

2006-12-06

Stranda härad (Döderhults socken)

2006-12-06

Rönö härad

2006-12-06

Hela landskapet

2006-12-06